Miljövänlig hantering av borrkax – så gör proffsen i Stockholm

Vad är borrkax egentligen?

Grått, slemmigt och inte särskilt glamoröst. Borrkax är det restmaterial som uppstår när man borrar eller sågar genom betong, sten eller asfalt. Det är en blandning av vatten, cementpartiklar, sand och ibland metallspån från borrkronan. Och det blir förvånansvärt mycket av det. Vid en enda håltagning i en bärande betongvägg kan det bildas flera liter av den där gråa sörjan som ingen riktigt vill ta hand om.

Men någon måste. För borrkax är inte ofarligt. Det har ett högt pH-värde – ofta över 12 – vilket gör det starkt basiskt. Häller du det i avloppet eller låter det rinna ner i en dagvattenbrunn? Då riskerar du att skada vattenlivet i Stockholms sjöar och vattendrag. Abborre och gädda tackar inte för det.

Varför Stockholm ställer extra krav

Stockholm är byggt på vatten. Mälaren, Saltsjön, otaliga kanaler och dagvattenledningar gör att allt som hamnar på marken till slut riskerar att nå ett vattendrag. Det vet kommunen om. Och det vet Länsstyrelsen om. Därför finns det tydliga regler kring hur byggavfall – inklusive borrkax – ska hanteras.

Att hantera borrkax på ett miljövänligt sätt är en viktig del av varje genomförd håltagning i Stockholm, särskilt i tätbebyggda områden nära vattendrag. Det handlar inte bara om att följa lagen. Det handlar om att ta ansvar för den stad vi lever i. Jag har sett byggarbetsplatser på Södermalm där borrkax runnit rakt ner i gatubrunnar. Det ska inte behöva hända.

Så fungerar miljövänlig uppsamling i praktiken

De seriösa företagen använder slutna system. Tänk dig en diamantborr som arbetar sig genom en 40 centimeter tjock betongvägg. Kylvatten spolas kontinuerligt genom borrkronan för att hålla nere temperaturen och minska dammbildning. Det vattnet – nu blandat med betongpartiklar – samlas upp direkt vid borrhålet med hjälp av sugkoppar och uppsamlingskärl.

Inget droppar på golvet. Inget rinner ut. Allt hamnar i en tank.

Sedan finns det filtersystem som separerar vattnet från partiklarna. Det renade vattnet kan i bästa fall återanvändas. Restprodukten – den torra kakan av cementslam – klassas som byggavfall och transporteras till en godkänd mottagningsanläggning. Enkelt? Ja, om man har rätt utrustning och rätt rutiner. Men det kräver planering.

Vanliga misstag som kostar dyrt

Det vanligaste felet jag ser? Att borrkax spolas bort med en vattenslang. Rakt ut på asfalten, ner i närmaste brunn. Klart. Snyggt. Och helt fel.

Ett annat klassiskt misstag är att blanda borrkax med vanligt byggavfall i en container. Problemet? Borrkax kan läcka ut alkaliskt vatten som kontaminerar övriga fraktioner. Plötsligt blir hela containern ett miljöproblem istället för bara en handfull liter slam.

Men vet du vad? Det behöver inte vara krångligt. Med en enkel uppsamlingsplan och rätt kärl på plats tar hela hanteringen kanske tio minuter extra per jobb. Tio minuter som kan spara tusentals kronor i böter och – viktigare – skydda Stockholms vatten.

Välj en entreprenör som tar miljön på allvar

När du ska boka håltagning i Stockholm, fråga hur företaget hanterar borrkax. Punkt. Det är den enklaste kvalitetsindikatorn du kan använda. Ett företag som har tydliga rutiner för uppsamling, transport och deponering av restmaterial är med största sannolikhet professionellt även i övrigt.

Fråga om de använder slutna system. Fråga vart slammet tar vägen. Fråga om de har dokumentation. Och om svaret är vagt eller undvikande? Gå vidare.

Faktum är att de bästa aktörerna i branschen ser miljöhanteringen som en konkurrensfördel, inte en börda. De vet att byggherrar, bostadsrättsföreningar och kommunala beställare i Stockholm kräver det. Och de levererar.

Stockholms vatten förtjänar bättre än grått cementslam. Det gör vi alla.

24 sep. 2026